Drömmar, det finns det många av. Nästan för många. Drömmen om att till exempel bli volontär nere i Tanzania. Drömmen om att faktiskt få se ett formel1 lopp i verkligheten. Drömmen om att få barn och man och stor lägenhet (ingen villa här inte). Sen drömmen om den perfekta bilen, och ens allra första egna lägenhet. Ja, det finns ett par stycken om vi säger så.

Men jag är sån som inte går och planerar allt i förväg, för då blir man besviken för att det inte blir som man vill. Därför tar jag dagarna som de kommer, hoppas inte allt för mycket. För då blir livet så mycket bättre. Självklart att jag är realistisk emot framtiden och är beredd att ta vissa smällar för att det senare ska bli bättre. Men framtiden är imorgon, och igår, det är historia.